Forskningsinriktning

Bostaden - en arena och skärningspunkt

Vi sätter bostaden i centrum – fokus och utgångspunkt för elanvändningen i vardagen.

Bild saknas — Schematisk kartbild över centrala perspektiv som adresseras i den andra programperioden.

Bostaden befinner sig i, påverkas av och påverkar det omgivande elsystemet, och ibland även olika mellanliggande organisationsformer såsom energigemenskaper. Hur samspelet dem emellan gestaltar sig påverkas av den nationella och globala kontexten. En kompletterande indelning utgår från fyra olika, men inte isolerade samhällsdimensioner, som har en inverkan på såväl elsystemet som bostaden: den sociala, tekniska, ekonomiska och politiska dimensionen. Baserat på denna schematiska figur utvecklar vi i följande avsnitt de forskningsfrågor som ligger till grund för forskningsprojekten.

Bostaden, hemmet, är en arena för människors vardagsliv och en plats för kontinuitet, sociala relationer och identitetsskapande. För att bo och utföra vardagsaktiviteter använder vi elektriska ting - allt ifrån värmepumpar och solpaneler till routrar, kylskåp, tvättmaskiner och datorer. Förutom eluttagen, är bostädernas främsta kontaktyta med smarta elnät de smarta mätare som alla bostäder i Sverige är utrustade med. Dessa möjliggör fjärravläsning av information om bostadens elkonsumtion för debitering och automatisk styrning av elanvändning, som bidrar till att upprätthålla balansen i elnätet. Automatisk laststyrning kan dock även medföra risker och öka sårbarheten.

Vår acceptans för och användning av ny teknik, liksom vårt sätt att hantera stora samhälls-utmaningar, såsom omställningen av energisystemet för att möta klimatkrisen, eller vårt förhållningssätt till demokrati, rättvisa och jämställdhet, kommer till uttryck i utformningen av energisystemen i våra bostäder. Tekniken i hemmet påverkar hur vi utför våra vardagssysslor, vem som har ansvar för att de utförs och vem som exkluderas. Tekniken kan förändra normer och maktrelationer. Sociala relationer och tankesätt påverkar val av teknik. Projekten inom programmet fokuserar därför på utmaningar för ett energisystem i förändring med utgångspunkt i bostäder. Dessa utmaningar har såväl tekniska och ekonomiska som sociala och politiska dimensioner.

Energiomställningen i Sverige uppvisar likheter med omställningen i andra delar av världen, men också olikheter. Många tekniska komponenter såsom solceller, batterier, mobiltelefoner och internet utgör tillsammans med några grundläggande sociala faktorer en delad global plattform, medan andra tekniska, ekonomiska, sociala och politiska strukturer skiljer sig från land till land, och ofta inom länder mellan centrum och periferi. Ett viktigt syfte med en internationell utblick är därför att dra lärdom av andra länder i och utanför Europa och ta tillvara dessa erfarenheter i omställningen av det svenska energisystemet.

Bostaden är en arena där den sociala, tekniska, politiska och ekonomiska dimensionen möts. Utifrån dessa utvecklar vi våra forskningsfrågor utifrån dessa fyra dimensioner.

Fyra dimenssioner

Den sociala dimensionen: energianvändning som social och kulturell praktik

Elanvändningen är i hög grad en del av våra sociala liv. Att göra elanvändningen mer hållbar och dra nytta av digitaliseringens möjligheter kräver nya sätt att leva, arbeta, konsumera och förflytta oss. För att de många människorna ska anamma mer hållbara och klimatsmarta beteenden krävs en djupare förståelse för hur elanvändningen hänger samman med sociala identiteter, vanor och föreställningar om vad livskvalitet är för olika sociala grupper. Hur energirelaterat beteende varierar mellan olika grupper i samhället och hur det påverkas av politiska åtgärder blir en central del i programmet. Inom denna dimension ställer vi oss bland annat följande frågor:

Vilka sociala faktorer påverkar beteenden hos elanvändare i bostäder samt motiverar och hindrar en förändring av deras vanor?
Hur kan smarta elnät förstås och utformas för att främja utvecklingen av hållbara livsstilar för människor med olika förutsättningar och behov?
Hur kan vi undvika konflikter mellan miljömässiga hållbarhetsmål och sociala mål?
Hur kan vi synliggöra maktstrukturer som uppstår i hemmet som ett led i implementeringen av smart energiteknik?
Hur kan resurssvaga och marginaliserade hushåll stödjas i ambitionen att sänka sina elkostnader och aktivt bidra till energiomställningen?
Hur kan nya sociala sammanhang (gemenskaper, nätverk, koalitioner etc.) användas för att stärka drivkrafterna för beteendeförändringar?
Finns det sociala mönster i Sverige som underlättar eller försvårar omställningen, och vad kan vi lära oss av en jämförelse med andra länder i dessa avseenden?

Den tekniska dimensionen: digitala tjänster i praktiken

När man vid sidan om den sociala dimensionen sätter den tekniska dimensionen i centrum träder andra frågor om människors vardag fram. Tjänster som bygger på digital teknik blir allt vanligare och automatiseringen av elanvändningen i människors hem innebär en dold komplexitet och sårbarhet i elsystemet. Ett mål inom den tekniska dimensionen är att utforska hur de många människorna, via digitala tjänster, engagerar sig i det smarta elnätet samt hur deras medvetenhet, tillit, motivation och delaktighet i elnätets flexibilitet, effektivitet och balans påverkas. Vi adresserar frågor om utformningen av nya typer av informativa och automatiserade tjänster med eller utan AI-stöd, vilka säkerhets- och sårbarhetsrisker som dessa kan föra med sig, och hur en god arbetsfördelning kan se ut mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer. Exempel på frågor som ställs inom dimensionen är:

Hur uppfattas och används digitala tjänster av elkonsumenter?
Hur uppfattar olika intressenter, i såväl policy som praktik, den data relaterar till det smarta elnätet: som en resurs, ett verktyg, ett värde eller ett problem?
Vad karaktäriserar en smart digital tjänst som stödjer elkonsumenter att göra medvetna val ur olika perspektiv och hur förhåller sig användarna av dessa till automation och AI?
Vad innebär en ökad digitalisering av elsystemet för säkerheten och tilliten?
Hur kan vi bidra till att människor känner tillit till olika aktörer och att de agerar med deras bästa för ögonen, t ex genom att värna om personlig integritet och rättvisa?
Hur skapar vi tillit mellan hushåll och de smarta elnäten, dvs den digitala tekniken och de aktörer som förfogar över den, såsom elhandelsbolag, tjänsteutvecklare etc.?
Hur skiljer sig digitala tjänster och automatisering i Sverige från de i andra delar av världen?

Den politiska dimensionen: makt, inflytande och regelverk

De många människornas engagemang, deltagande och ansvarstagande är viktiga för energiomställningen. Energidemokrati, energirättvisa och energimedborgarskap har blivit nyckelord i den europeiska visionen om framtidens hållbara energisystem. Individuella initiativ och kooperativt ägande lyfts fram som ideal, medan de representativa formerna marginaliseras. I den politiska dimensionen ställer vi exempelvis följande frågor:

Hur utvecklar vi politiska styrmedel för en mer inkluderande och rättvis energiomställning?
Hur kan de många människorna få ett större inflytande och en mer aktiv roll i utformningen av energisystemet i sina bostäder?
Vad driver och hindrar ett inkluderande kollektivt ägande av smarta energilösningar?
Vad driver och hindrar representativa lösningar?
Vem representerar olika grupper i elnätsfrågor?
Är representativ demokrati bättre än direkt engagemang från individer för vissa energifrågor?
Vad driver och hindrar mer individuellt prosument- och konsumentinflytande i elnätet?
Vilken påverkan har den politiska diskursen på elkonsumenters medvetenhet om energi-relaterade samhällsutmaningar och motivation att bidra till ett klimatsmart energisystem?
Hur påverkar kultur, maktstrukturer och institutioner vilka former av inflytande över elsystemet som kommer till uttryck i olika länder?

Den ekonomiska dimensionen: priser, styrmedel och målkonflikter

En ökad flexibilitet i elkonsumtionen är avgörande för en snabb omställning av energisystemet. De primära styrmedlen för ändamålet är dynamiska elnätstariffer och elhandelsavtal. I kölvattnet av energikrisen har elkonsumenternas medvetenhet ökat, liksom motivationen att vara en del av lösningen. Det finns dock faktorer som hotar att bromsa den utvecklingen, t.ex. motverkande prissignaler från effekttariffer och spotpriset samt bristen på standardisering inom en rad områden. Samtidigt är elkonsumenter en heterogen grupp med olika behov, förutsättningar och vilja att delta. Mot den bakgrunden adresserar vi bland annat följande frågeställningar:

Hur kan vi utforma en ändamålsenlig prissignal, som både reflekterar den momentana kapaciteten i elnätet och det aktuella spotpriset?
Hur kan vi utforma standardiserade lösningar och prismodeller för ökad efterfrågeflexibilitet, som samtidigt är skräddarsydda för olika segment av elkonsumenter?
Vilken uppfattning har elkonsumenter om olika aktörers respektive roller och ansvar i energiomställningen och framtidens klimatsmarta energisystem?
Kan en ny aktör - i form av en lokal, icke vinstdrivande och oberoende ”flex-koordinator” - bidra till att aktivera flexibilitetsresurser hos olika grupper av elkonsumenter?
Vilka innovativa marknadslösningar skapas runt om i världen för att hantera det nya elsystemets utmaningar?

Etapp 1

Under den första programperioden har vi utforskat hur nya och gamla aktörer orienterar sig i elsystemets omställningsprocess med ny teknik, ny prisbildning, nya möjligheter till inflytande och nya risker att hamna utanför. Vi har även studerat historiska omställningar och framtida möjliga utvecklingsvägar. I korthet kan vi dra slutsatsen att myndigheters och branschens syn på elkonsumenten ofta är grovt förenklad, vilket leder till bristfälliga styrmedel, att informationsflöden i det smarta elsystemet är en ny omstridd resurs med oklar rättsordning och att samarbeten mellan olika aktörer i energisystemet involverar många olika typer av värden. Utvecklingen av det fossilfria energisystemet är något mycket större än en ingenjörsmässig optimering.

Etapp 1

Forskningsprogrammets första etapp har organiserats kring fyra tvärvetenskapliga temaområden.