Elmarknaden står inför ökade utmaningar med intermittenta energikällor och kapacitetsbegränsningar, vilket innebär att efterfrågeflexibilitet är en allt viktigare strategi för att säkerställa nätstabilitet och påskynda energiomställningen. Avhandlingen argumenterar för att nuvarande strategier lägger för stort ansvar på konsumenterna, med antagandet att de aktivt anpassar sin elanvändning utifrån prisvariationer. Om prissignaler är icke ändamålsenligt utformade och är integrerade i ett komplext system blir deras effektivitet begränsad. Forskningen föreslår en övergång till systemstyrda lösningar snarare än att förlita sig på att enskilda konsumenter optimerar sin elanvändning.
Studien analyserar verkliga fall och existerande styrmedel för efterfrågeflexibilitet samt undersöker hur elkonsumenter svarar på prissignaler. Den introducerar begreppet ”prissignal-paradigmet”, som bygger på idén att elanvändare är rationella och priskänsliga beslutsfattare som justerar sin elanvändning vid dynamisk prissättning. Forskningen ifrågasätter detta genom att visa på begränsningar i responsen på prissignaler och hinder som gör det svårt för konsumenter att agera på desamma.
Avhandlingen belyser en grundläggande brist i befintliga styrmedel för efterfrågeflexibilitet, nämligen antagandet att prissignaler ensamma kan medföra flexibilitet. Den visar hur elkonsumenter kämpar med att tolka och agera på prissignaler i ett komplext energisystem. Detta väcker frågan om hur styrmedel kan anpassas för att bättre stödja nätstabilitet.
Praktiska implikationer och framtida forskning
Insikterna från studien kan hjälpa beslutsfattare att utveckla mer effektiva styrmedel för att främja flexibilitet i elsystemet. Detta kan inkludera nya incitamentsstrukturer där automatiserade lösningar och systembaserade strategier får en mer framträdande roll.
Resultaten öppnar upp nya forskningsmöjligheter för att utveckla alternativa incitamentsstrukturer, med fokus på offentliga och systemorienterade flexibilitetslösningar som inte enbart bygger på prissignaler. Framtida studier kan undersöka hur automatiserad styrning av efterfrågan på el och aggregerade flexibilitetsmodeller kan bidra till en mer stabil elförsörjning.
Avhandlingen försvarades den 24 september 2024 med David Shipworth, professor vid UCL Energy Institute och ordförande för IEA:s User-Centered Energy Systems Programme, som opponent. Läs hela avhandlingen här.
El Gohary, F. (2024). Diagnosing Demand Flexibility: On the limitations of price signals. (Doctoral dissertation). Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis