Hushållens roll i de nya smarta elnäten

Hushållens roll

Energisystemet har traditionellt dominerats av stora, väletablerade företag och kännetecknats av centraliserad och högteknologisk produktion, men övergången till en energieffektiv, lågfossil och klimatsmart ekonomi kräver ett mer decentraliserat och öppet system som involverar hela samhället.

I framtidens energisystem måste medborgarna stå i centrum. Det slår den europeiska kommissionen fast i vinterpaketet som presenterades under senhösten 2016. Ett av förslagen på åtgärder som främjar den utvecklingen är att öka egenproduktionen av el och efterfrågeflexibiliteten i det elektriska energisystemet. Efterfrågeflexibilitet är enligt Energimarknadsinspektionens definition en frivillig ändring av efterfrågad elektricitet från elnätet under kortare eller längre perioder till följd av någon typ av incitament.

Tilltalande att bli självförsörjande

Möjligheten att producera och lagra sin egen el för att bli mer eller mindre självförsörjande och därmed mindre beroende av sitt elbolag är tilltalande för många elanvändare. Kraven på teknisk utveckling för ändamålet är i princip uppfyllda, men det finns få exempel på forskningsprojekt och kommersiell verksamhet som kombinerar tillämpningen av flera olika tekniker för exempelvis produktion, lagring, mätning och återkoppling. Detta gäller i synnerhet kontexter som även involverar de människor som lever, verkar och bor i smarta elnät och decentraliserade energisystem. Vårt forskningsprogram har ambitionen att öka kunskapen om vad olika kategorier av elkonsumenter och prosumenter kan och vill göra för att bidra till en effektiv användning av lokala energisystem, vilka produkter och tjänster de är i behov av, vilken roll digitaliseringen spelar i det sammanhanget samt vilka statliga styrmedel och ekonomiska incitament i form av olika affärsmodeller som måste implementeras för att förverkliga den visionen. Med prosument avses i det här sammanhanget en elkonsument som även producerar el i mindre skala.

Sociala faktorer styr konsumtion

Beteendevetenskapliga studier har visat att energimedvetenhet och kunskap inte nödvändigtvis leder till en direkt minskning av energianvändningen, utan att det i mycket stor utsträckning är sociala faktorer som styr vårt energirelaterade beteende i vardagen. Det har bland annat visat sig att vara svårt för människor att engagera sig långsiktigt i energirelaterade beteendeförändringar, utan att ha ändamålsenliga incitament och en tydlig koppling till vardagslivet. Mot den bakgrunden är en annan frågeställning som programmet adresserar hur elkonsumenter och prosumenter relaterar till och interagerar med energisystemet som omger dem. Vilka sociala faktorer motiverar och hindrar dem och hur påverkar dessa deras energirelaterade beteende, såväl hemma som på jobbet? Hur påverkar olika digitala tjänster incitament för att delta? Hur kan smarta elnät förstås och utformas för att underlätta utvecklingen av hållbara livsstilar för många människor och med deras heterogena vardag i fokus?

Energibolagen behöver anpassa sig

En mer distribuerad elproduktion – det vill säga att hushåll och andra mikroproducenter står för en ökad andel av den totala elgenereringen – innebär att elproducenternas, elnätsägarnas och elhandlarnas kärnverksamhet – det vill säga att producera, distribuera respektive sälja el – minskar i omfattning och får en förändrad karaktär. I takt med att mikroproduktionen av el ökar måste energibolagen således förändra och komplettera sin verksamhet för att anpassa sig till den nya situationen. Programmets ambition är även att öka kunskapen om hur denna omställning påverkar incitamentsstrukturerna i det elektriska energisystemet samt vilka möjligheter och hinder den innebär för de olika aktörerna och deras respektive verksamheter. Denna kunskap förväntas utgöra ett viktigt beslutsunderlag för dessa aktörers respektive anpassningsprocesser.

Projekt